ALIMo: 1978-1979

1978
Jag kommer ihåg att vi någon lucia får se The Cat from Outer Space (Gröna ögon från yttre rymden) i skolans aula. Däremot kommer jag varken ihåg exakt år eller särskilt mycket av själva filmen. Mer än att katten var gullig och att jag tyckte filmen var jättejättespännande.

Jag tror inte heller att jag såg Foul Play (Tjejen som visst för mycket) detta år eller ens 1979 när den hade premiär i Sverige. Men den är en av de där standarduppväxtfilmerna som alltid fanns på TV och som jag också minns som väldigt spännande. Däremot tror jag inte det är någon bra idé att se som den fortfarande håller. Den får vila i nostalgikänslans mjuka bomull.

Mer Ira Levin som tyvärr inte heller den här gången blir någon större hit, The Boys from Brazil. Det roliga är dock att gurun Leonard Maltin kallar storyn för ”silly and unbeliveable” när framtiden skulle ge i alla fall kloningstekniken rätt.

John Carpenter regisserar slasherklassikernas klassiker, Halloween, som jag aldrig lyckats uppskatta till dess fulla värde eftersom jag hunnit se alldeles för många kopior innan jag äntligen tar mig an originalet. Däremot finner jag bjärt femtiotalsnostalgi fortfarande charmig i Grease.

Och jag ber om ursäkt, seriösa filmkännare å Deer Hunters vägnar, men årets bästa film blir istället ytterligare en skräckis – Invasion of the Body Snatchers. Ruggig stämning och ett föredömligt slut.

Filmer som jag har kvar att se är bland andra Midnight Express och Days of Heaven.

1979
Jag har en kompis vars pappa är sci-fi-fanatiker och slösar pengar på en videospelare. Här ser jag något år The Black Hole och det måste givetvis ha varit senare än 1980 när filmen hade biopremiär i Sverige. I likhet med The Cat From Outer Space minns jag inte så mycket mer än att filmen var jättejättespännande.

Klassiker kommer från både Walter Hill (“Warriors, come out and plaaay…”), Francis Ford Coppola (“I love the smell of Napalm in the morning”), Milos Forman (“…long beautiful hair, shining gleaming steaming flaxen waxen”) och Monty Python (“All right, but apart from the sanitation, medicine, education, wine, public order, irrigation, roads, the fresh water system and public health, what have the Romans ever done for us?”).

På den kanske inte lika seriösa sidan (Walter Hill är utom tävlan i den kategorin ovan) hittar vi detta år också ohälsosamma yxrelationer i The Amityville Horror, en föräldralös Steve Martin i The Jerk och långa män från andra dimensioner i Phantasm.

Året producerar två så fantastiska filmer att jag omöjligt kora en vinnare, det blir en delad förstaplats för syrablodsvarelser i Alien samt konspiration och kärnkraftsångest i The China Syndrome.

Filmer som jag har kvar att se är bland andra Stalker och The Brood.

***

Tja, det var 70-talet, det. Under 80-talet börjar jag på allvar gå på bio och också få kompisar som har video (i vårt hem kom det nämligen inte in en sådan mackapär innan 90-talet). Vad göms i våffelhårets och axelvaddarnas årtionde? Stay tuned…

8 reaktioner till “ALIMo: 1978-1979”

  1. 1978: Deer Hunter, Dawn Of The Dead, Grease.

    1979: Apocalypse som är min favoritfilm över huvudtaget, Alien som är favorit science Fiction filmen, Monty Python.

  2. Åh, Foul Play håller faktiskt än. Iofs är det en barndomsfavorit, men jag tittar på den nästan varje år faktiskt. Dudley Moore-lyan är underbar, men även Chevy Chase och Goldie Hawn så klart.

    70-talet bjöd verkligen på mycket klassisk film och många favoriter. Intressant att se att du har många bra filmer kvar att se. Själv känns det som jag gått igenom det mesta av det bästa (åtminstone sånt som jag tror tilltalar mig mest). Men man blir alltid glad när man hittar nya guldkorn, även om det inte händer så ofta längre…

  3. @Daniel:Både Deer Hunter och DotD är klassiker, men av någon anledning har de aldrig riktigt fastnat hos mig. Jag är ju så hädisk att jag tom föredrar Snyders remake av den senare.

    @Movies-Noir: Tja, man kanske skulle ta sig an Goldie Hawn igen… Jag tycker alltid att det finns intressata filmer kvar att se, men din tittarhastighet och -volym känns svår att matcha 😉

  4. Kan berätta att Foul play inte håller. började se om den härom veckan men stängde av efter ett tag. Inte rekommendabel för omtitt.
    Grease, Invasion B.S och halloween är alla bra. Deer hunter gillade jag men den blir tristare vid var omtittning.
    China syndrome har jag aldrig sett! Men Apocalypse, Warriors och Alien är alla bra filmer. Hair? njae har mycket svårt för hippieromantiken.

  5. filmitch: Hmm, och jag tycker alltså att Foul Play definitivt håller. Riktigt mysig film, men inte för alla. Och The Deer Hunter blev klart bättre när jag såg om den än första gången jag såg den. Dock är det en film man inte ska se särskilt ofta. Ser hellre Foul Play tio gånger innan jag ser The Deer Hunter igen. Men det betyder inte att det är en bättre film för det 😉

  6. @Filmitch: När det gäller Hair är det mycket musiken som gör grejen för min del.

    @Movies-Noir: Så sant, så sant. De riktigt bra filmerna är sällan sådana man sätter sig ned för att slötitta bort en timme eller två på.

  7. 1978: Vänta nu här ett tag… The Deer Hunter, var är den?! Ok, så att den dök upp i en kommentar men HERREGUD inte ens nämd i texten. Ytterligare en omläsning senare: Ok, den är nämnd i texten. 😉
    1979: Är inte Apocalypse Now fantastisk, är det det du säger!?

  8. @Jojjenito: Japp, den är nämnd. Här gäller det att hänga med vettu. Av de klassikerna jag nämner kan jag lugnt säga att den och Hair är väl de som jag minst förmår att uppskatta 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: