So, here we are. Again. Vi dyker väl rakt in i filmerna, ingen poäng att gå som katten kring het fyrtioårsgröt.

***

1972
Egentligen kanske jag inte skulle börja detta år, född i september har jag ju missat mer än halva filmåret. Nå, det var knappast aktuellt att kasta sig in på biograferna i brådrasket i alla fall. Men när jag börjar leta inser jag att det tycks vara få filmer från 1972 som jag faktiskt sett.

Ok, nu har jag inte rotat jättedjupt i IMDb, men hittar ändå bara fyra filmer anno 1972: Deliverance, The Godfather, Le charme discret de la bourgeoisie och The Last House on the Left. En rejäl blandning med andra ord. Borgarklassen fann jag faktiskt oväntat charmig när jag väl kom mig för att se den men The Godfather har aldrig fastnat hos mig. Jag har alltid tyckt att boken av Mario Puzo varit så mycket bättre. Och eftersom det sista huset till vänster är ganska klumpigt gjord är årets bästa film inte särskilt svår att utse. ”I bet you can squeal like a pig.”

Filmer som jag har kvar att se är bland andra Everything you would like to know about sex… och Solaris.

1973
Här var det några fler, inga jättemängder men klassiker i sina olika genrer får man nog ändå säga. Ett par skäckisar (The Exorcist och The Wicker Man), en sci-fi (Soylent Green), en western (High Plains Drifter), en komedi (The Sting) och en Disney (Robin Hood).

Soylent Green var oväntat bra, även om man fick vänta länge på Det Stora Avslöjandet. ”Soylent Green is people!”. The Sting såg jag första gången för länge sedan på TV och den håller för flera omtittar. Fast de första gångerna fattade jag aldrig riktigt vad som egentligen händer när Loretta blir skjuten.

Robin Hood är en sådan standard att jag nästan kan alla de svenska replikerna utantill och då inte bara från och med ”Hon är säker, gamla Bettan”. Av skräckisarna har jag, i likhet med The Godfather, aldrig riktigt fastnat för The Exorcist eftersom jag även där läste boken först. Däremot var The Wicker Man en mycket positiv överraskning, med en skönt surreslistisk stämning och Christopher Lee i klänning. Klart årets bästa film.

Filmer som jag har kvar att se är bland andra Badlands, Papillon och Serpico.

1974
Det tar sig, nu måste jag använda alla fingrar för att få med filmerna jag sett från detta år. Chinatown är skön i sin neo-noirkänsla medan Death Wish alltid kommer att vara hämndfilmernas hämndfilm. Hela två katastrofrullar detta år, men Paul Newman (The Towering Inferno) slår Charlton Heston (Earthquake) enligt min mening.

Peter Weir får ur sig den rätt bisarra The Cars That Ate Paris som jag förstås såg först efter hans mer kända alster. Jag kan lugnt säga att jag inte förstod särskilt mycket av den. Av skräckfilmerna är det inte mycket att snacka om: The Texas Chainsaw Massacre är svårslagen med sin fräschör men både Black Christmas och Madhouse är trevliga små filmer.

Den första film som jag kommer ihåg att jag ser på bio kommer från detta år, men jag vet inte riktigt när biobesöket kan ha varit för jag får inte ihop det med årtalen. Kanske ’78 eller ’79? Nå, jag och min pappa går i alla fall och ser The Rescuers (Bernard och Bianca). Nu var det länge sedan jag såg den senast och minns mest bara karaktärerna, inte exakt vad som händer.

Årets bästa film kommer dock från en judisk komiker som därmed har frisedel att dra hur många judeskämt han vill. I Blazing Saddles skämtas det emellertid ganska friskt om mer än judar och vad jag kan påminna mig är det en av de första filmer som vi såg hela familjen på TV (någon jul) och som alla skrattade (nästan) lika mycket till.

Min lillebror tyckte förstås att bönpruttscenen var hans livs komiska höjdpunkt under många år. Även om jag inte är lika trakterad av just den scenen, har jag tappat räkningen på hur många gånger jag har sett den här underbara filmen som alltid levererar: ”A wed wose. How womantic.” Extra krydda i form av att kunna alla repliker utantill kommer av att ljudspåret på ett kassettband under många år följde oss och livade upp bilsemestrar. Samma år kom också Young Frankenstein men den har jag av någon anledning aldrig tyckt varit lika rolig, kanske för att jag helt enkelt såg den senare.

Filmer som jag har kvar att se är bland andra Dark Star, The Parallax View och The Conversation.

Annonser