10 i topp: Stephen King

Filmitch presenterade en högst underhållande Stephen King-tioitopp och då jag i alla fall har varit en ivrig King-läsare själv kunde jag inte motstå utmaningen att göra detsamma (titta gärna också in hos Jojjenito som gjort en egen lista). Tyvärr har jag tappat min King på senare år och listan har därför gjorts utan att ha läst något från den produktive författaren sedan 2006 och Lisey’s Story. Det måste bli bättring där.

Det som bland annat är roligt med King är att han lite nu och då slänger in en hel del funderingar kring det här med skrivande och författarskap i sina böcker. Exempel när det funkar bra är inte minst Misery men även Bag of Bones och Secret Window har sina poänger. Exempel när det funkar mindre bra och tyvärr gränsar till det stupida är i The Dark Tower-serien.

Kings alter ego Richard Bachman har som synes inte varit utom tävlan, men de ”egna” böckerna har allt som oftast varit bättre. Jag har inte heller hoppat över verken som skrivits tillsammans med Peter Straub. I likhet med filmitch har jag däremot bortsett från novellsamlingarna, kortromanerna, screenplays och tecknade böcker. Så, för att ta det nerifrån och uppåt.

10. The Long Walk
King hittade ju på sitt alias Richard Bachman för att se om han kunde få ur sig böcker som inte handlade om övernaturligheter, utan var mer åt det hårdkokta hållet och det gick ju alldeles utmärkt. Den bästa är som sagt The Long Walk, som i sin dystopiska framtidsskildring till vissa delar påminner om Battle Royale och The Hunger Games när konceptet dansmaraton dras till sin spets. Det är det psykologiska spelet och relationerna som står i centrum, något som är gemensamt för flera av böckerna på denna lista. Frank Darabont ska ha säkrat filmrättigheterna och det låter ju riktigt lovande.

9. The Dark Tower IV: Wizard and Glass
Jag gillar hela serien kring The Dark Tower, men den starkaste boken är för min del den fjärde i ordningen. Här får vi följa revolvermannen Roland och hans första ka-tet när de tvingas bort från Gilead, det är alltså en historia i historien som avviker från Rolands ”nutida” sökande. Kärlekshistorien mellan Roland och Susan Delgado är hjärtskärande i sin tragiska ödesbestämdhet och detta är boken där jag tycker att King allra bäst lyckats gjuta samman det underliggande Western-temat med sin fantasyvärld.

8. Desperation
Som vanligt får Peter och Mary Jackson uppleva den hårda vägen att man inte ska tjafsa med lokala småfascistoida poliser, men Collie Entragian står i en klass för sig. Han är komplett galen, för att inte säga besatt, och fängelset i den lilla staden Desperation börjar bli knökfullt. Jag kan inte riktigt sätta fingret på exakt varför jag blev så fångad av Desperation, men en del av det hänger nog ihop med att King hos mig redan från början lyckades frammana den där iskalla sjunkande känslan i magen när det börja skita sig för Peter och Mary. När ett ynkligt litet misstag bara blir början på ett oundvikligt nedstigande i helvetet. Den finns en, för mig, osedd TV-film.

7. Cujo
Sett till den här listan, den bästa av Kings böcker som inte har det minsta övernaturlighet i sig. Här har han istället spunnit loss på en rabiessmittad 70-kilosjycke och en rad små, slumpartade händelser som tillsammans bygger upp en magnifik tragedi. Det är vanligheten i Cujo som är bokens styrka, King planterar förvisso ut en hel del små oroväckande ledtrådar, men inte fler eller mer osannolika än att man lätt känner igen sig. Filmen från 1983 är fullt godkänd.

6. The Green Mile
King ville testa hur det var att skriva som Dickens och det gick ju alldeles utmärkt. Boken om ett par turbulenta månader bland de dödsdömda fångarna vid Cold Mountain-fängelset skrevs från början som en serie om sex delar. Författaren blandar här sin förmåga för gruvliga skildringar (Dels död i elektriska stolen!) och mer vardagliga iakttagelser (Pauls urinvägsinfektion) till ett ypperligt resultat. Filmatiseringen med enorme Michel Clarke Duncan och Tom Hanks är helt ok, även om jag aldrig tyckt att Tom motsvarar min bild av Paul Edgecombe.

5. Needful Things
En ny affär har öppnat i Kings fiktiva småstad Castle Rock och den obehaglige affärsinnehavaren tycks veta precis vad alla vill ha, vilket inte nödvändigtvis är det de behöver. I Needful Things lägger författaren sten vid sten, långsamt och metodiskt, och hans stämningsuppbyggnad har aldrig varit bättre. Filmen är inte mycket att hänga i julgranen trots att gamle Max von Sydow själv ikläder sig rollen av den obehaglige Mr. Gaunt.

4. The Stand
Kings kanske mest episka tegelsten introducerar den ondskefulle karaktären Randall Flagg som sedan återkommer i både Eyes of the Dragon och The Dark Tower-serien. Men den mest fascinerande rollen spelas ändå av den unge Harold Lauder, en av Kings mest ambivalenta karaktärer. Det är nästan så att man trots de illdåd han begår hoppas att det ändå ska lösa sig till slut för stackars Harold. Trots ett myllrande persongalleri i den postapokalyptiska världen tappar inte King bort en enda av dem, vilket är en prestation i sig. Som vanligt är författaren bäst på själva uppbyggnaden, men jag läser också om den oundvikliga kampen mellan gott och ont med nästan lika stor behållning. Miniserien är helt ok, särskilt som en av mina favoriter, Ray Walston, spelar hedersknyffeln Glen Bateman.

3. Pet Sematary
Den tredje bästa boken är så bra att jag drar mig för att läsa den (så egentligen borde den kanske ligga först av alla?). Beskrivningarna av den återuppståndne katten Church är så obehagliga och förebådande att det nästan är för hemskt att läsa vidare. Som lök på laxen finns också bihistorien kring Rachels syster Zeldas vedervärdiga hädanfärd. För hemsk för sitt eget bästa, skulle man kunna summera det hela. En av de minst dåliga skräck-King-filmatiseringarna, men den når såklart inte upp till boken.

2. It
En av de bästa beskrivningarna som finns av ett för länge sedan försvunnet nostalgiskt barndomsfemtiotal? Det som gör It så bra är vävandet fram och tillbaka mellan nutid och dåtid där fler avstickare än bara in i femtiotalet skapar ett underbart levande porträtt av den lilla staden Derry (en slags utökad Overlook-mytologi), en uppbyggnad som slutar i en förvisso förutsägbart monumental final, sammanflätningen mellan det nostalgiskimrande och det mer oroväckande som ändå ligger under denna nostalgi. King ger oss rockmusik, odödlig vänskap och klassiska monster med en twist. Miniserien med Tim Curry som Pennywise är tyvärr ingen hit.

1. Christine
Här är det enbart nostalgin som får tala, men jag hämtar styrka i att även filmitch satt Christine på toppen av sin lista. Jag tror att det som ger boken dess otvetydiga styrka inte bara är de ruggiga skildringarna av en ruttnande ond man i baksätet på en besatt Plymouth Fury från 1958 (ständigt detta femtiotal!). Nej, det som fångar en är den otroligt fina skildringen av relationen mellan Dennis och Arnie, en vänskap vars upphörande blir till en större tragedi än Christines mordiska tendenser. En bok som tyvärr blev en rätt sunkig film i John Carpenters händer.

***

Mr. King har ibland också gjort avstickare in i faktalandet och jag tycker att både Danse Macabre och On Writing är värda ett eget omnämnande. Dance Macabre har ju några år på nacken men är ändå en mycket bra genomgång av klassisk skräcklitteratur och -film medan On Writing ger en fascinerande inblick i skrivandets delikata konst. Plus lite personligt godis på köpet.

Bubblare utan inbördes ordning:
The Shining
The Eyes of the Dragon
Misery
The Dead Zone
‘Salem’s Lot
Gerald’s Game

Särskilt mellan plats fem och tio samt bubblarna var konkurrensen stenhård och det har nästan mer fått vara slumpen som avgör än något annat. För alla böckerna på listan och bubblarna (plus ett par ytterligare som egentligen inte är så himla bra — hej Tommyknockers) är böcker som jag mer än gärna läser om och om och om igen. Har du någon King-favorit?

Uppdatering juli 2018:
Nu börjar det ju vara några år sedan det här inlägget postades så det kanske kan vara dags att uppdatera det en smula. Till att börja med har jag faktiskt läst i alla fall ett par King sedan Lisey’s Story vid det här laget. Av dem är det möjligen 11/22/63 som skulle kunna leta sig fram till den här listan. Den extra Dark Tower-boken The Wind Through the Keyhole var faktiskt inte heller så dum. Men jag är nog i själ och hjärta traditionalist när det kommer till King.

Dessutom har det ju hunnit komma en mycket märklig Dark Tower-film och en förvånansvärt hyfsad It-filmatisering som är på gång att få en uppföljare inom kort.

Annons