Rambomåndag: First Blood (1982)

Även om man tycker om sitt jobb, kan måndagar kännas tunga. Då kan det vara bra med lite extra hjälp från någon som verkligen kan ta i med hårdhandskarna när det behövs. Några köldslagna vintermåndagar framöver kommer vi att få draghjälp av västerlandets försvarare framför alla: John Rambo. Och först ut är naturligtvis filmen där det snarare är västerlandet som måste försvara sig mot John Rambo.

***

Trots att jag inte är något stort fan av Sly, kan jag inte annat än vara tacksam för att det i slutänden blev han och inte till exempel Clint Eastwood (för gammal), John Travolta (för snygg) eller Dustin Hoffman (för snäll) som fick rollen som John Rambo. Sly är nämligen precis lagom sliten, pumpad, våldsam, labil och skör för den numera odödlige Vietnamveteranen.

Lika välplacerad är Brian Dennehy som den rätt schysste småstadssheriffen som samtidigt är en liten minihitler vilken inte kan låta bli att jävlas lite med den sjabbige luffaren. Och när den sjabbige luffaren jävlas tillbaka är det ju bara helt naturligt att man vrider upp trakasserierna ett snäpp. Att det blir ett snäpp för mycket för en elitsoldat med allvarliga krigspsykoser är ju inte så lätt att veta.

Tempot i First Blood är en välavvägd bergochdalbana där de första våldsamheterna kommer överraskande snabbt in i filmen. Däremot är det nästan lite synd att konceptet Rambo har kommit att bli synonymt med uppföljarnas ultravåld, för det här är egentligen nästan mer av en mörk thriller än renodlad action. Och trots att att de inledningsvis obekymrade polisernas (de som menar att killen inte är särskilt farlig, utan bara korkad som ränner rätt ut i skogen) öde är oundvikligt sitter man ändå som på nålar när Johnny kryper fram ur sina hålor, nästintill osynlig.

Filmen måste dessutom ses som en svidande uppgörelse med USA:s behandling av sina Vietnamveteraner. Rambo konstaterar över radion till sin överste Trautman med bruten stämma att det inte finns några vänligt inställda civilister. Hans avslutande monolog om krigets fasor och frågor hur man går vidare efter att ha varit täckt med en väns kroppsdelar sätter sig i hjärtat.

Men mest imponeras jag av alfahannekampen mellan Sly och Dennehy (eller kanske alfa- och gammahannekampen). Trots att de två skådespelarna inte delar många scener, efter de inledande, med varandra är deras respektive reaktioner och motreaktioner perfekt balanserade. Efter Dennehys erkännande att han gärna själv hade plockat Rambos skalp blir det desto mer kännbart när han hjälplöst sittandes på poliststationens tak måste åse hur en vertiabel naturkraft raserar hela hans värld — staden som innan Rambos ankomst var Hope.

20 reaktioner till “Rambomåndag: First Blood (1982)”

  1. Trevligt att läsa om en av mina absoluta favoritfilmer. Tycker, precis som du skriver, att Sly är perfekt. Den här filmen och rollen är det bästa han har gjort och när han säger ”I had my friend all over me” når han en nivå som han inte varit på sen dess.

    Jag tycker dessutom att uppföljarna är väldigt bra, så ser fram emot fortsättningen på detta tema.

  2. Rambomåndag säger du. RAMBOMÅNDAG! Det är alltså slut med söndagsångest på ett tag nu, wihiiii, R-r-aaaa-m-b-ooooomåndaaaaag!!

    Jag tycker du är liiiiiite snål med betyget (såklart) och jag tycker att uppföljarna är bra allihop så nu ska det bli intressant att se exakt HUR hårt du sågar resten 😉

  3. @Henke: Tack, det var trevligt att höra. Det kan finnas en viss risk att jag håller med dig om uppföljarna 😉

    @Pladd och Fiffi: Jag gissade nästan att det här minitemat skulle gå hem hos er 😀 men det låter som om ni och Henke har en del att diskutera när det gäller uppföljarna.

    @Pladd: Jag har aldrig fastnat så jättehårt för Rocky, så innan jag såg First Blood skulle jag aaaaldrig ha satsat på att Sly hade detta i sig.

  4. Jag har inget minne av uppföljarna (förutom att de som du säger är mer action än spänning som denna är), men denna är riktigt bra och stämningsfull. Senaste filmen vet jag inte om man riktigt ska räkna in då den kom så pass långt efter och med en helt annan Sly.

    Sly, Dennehy och David Caruso är alla passande och bra. Det är en sån där film jag gärna tar fram lite då och då.

  5. @Movies-Noir: Och jag har inget som helst minne av Caruso… Här fanns bara Dennehy och Sly (och lite Crenna, men han är alltid stabil).

  6. Haha, Caruso är ju rödtotten som sticker ut som en finne på olämpligt ställe 🙂 Men visst är även Crenna passande, glömde nämna honom.

  7. @Movies-Noir: Haha, det är väl bara att konstatera att inte ens medlemmar av De rödhårigas förening har mycket att sätta emot alfahannarna i den här filmen.

  8. 4 stjärnor??? Va f*n!!!! Första filmen är lätt på top tio listan över bästa action filmerna någonsin. Sinnesjukt bra film på så många plan!

    Uppföljarna är fascinerande ur den synvinkeln att karaktären verkligen ikoniserats så till den grad att det är en av världens mest igenkända personer (finns forskning på det faktiskt) trots att de är ganska lättsmälta i jämförelse med den första filmen.

    Kul tema iaf!

  9. @Joel: Betyget kan ju diskuteras (och för att vara en Sly-film är det jättehögt för mig ;)) men jag tycker däremot inte att First Blood har en självklar plats på en tio-i-topp för actionfilmer. Mer thriller än action är nog mitt omdöme. Kul att du är med på temat i alla fall!

  10. Jösses vilken entusiasm för Rambo! Jag ska villigt erkänna att jag inte sett om filmen en enda gång sen den kom. Men jag kanske borde? Det är lite kul med dig hur du håller på och grottar i gamla filmer, såna som inte riktigt är top on mind för mig. Det vidgar perspektiven.

  11. Kul och trevlig text!
    Aldrig fel att återvända till denna den första och ”riktiga” Rambo-film.
    Dessutom är det precis som du skriver mer ett thrillerdrama än en actionrulle. Storyn är rikigt bra (till skillnad mot de andra filmerna..)
    Och jag håller med Henke; inga andra borde får kalla sig Rambo-filmer…!

  12. Brian Dennehy hörde till mina favoritskådisar när det begav sig, stabil och så härligt ondsint med ett charmigt leende. First blood är en bra film och jag håller med om betyget stabil action thriller drama som tål att ses om.

  13. @Jessica: Rambo är allvarliga grejor 😉 Men har du inte sett den sedan ’82 kanske det skulle vara dags för ett återbesök? Gamla filmer är mitt stora problem — det finns ju så många bra att det är svårt att hinna med de nya också 🙂

    @Steffo: Tack, roligt att den gick hem. Då är det nog bara att stå ut när uppföljarna börjar trilla in då 😉

    @filmitch: Absolut, Dennehy är en av de där skådisarna som tycktes kunna hoppa på nästan vad som helst men i princip ändå alltid levererade oavsett filmens kvalitet.

  14. @Fiffi: Nå, inget som helst fel med att vara lätttillfredsställd. Sådana personer tenderar att få ut mer av livet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: