Ghost World (2001)

På förekommen anledning från Sara på Glory Box, hennes söndagsfilm får bli min måndagsfilm. Läs gärna också Saras intressanta inlägg om Thora Birchs djupdykning karriärmässigt.

Kompisarna Enid och Rebecca går ut high school och tur är väl det. Annars hade nog risken varit stor att de skulle ha kvävts av sina egna cyniska iakttagelser av denna totalt inrutade och föga överraskande värld. Som det är nu är det knappt att de hankar sig igenom en avslutningsceremoni med floskler som ”High school is like the training wheels for the bicycle of of life” och en likaledes deprimerande typisk avslutningsfest.

Nu återstår bara att dra runt på stan och känna sig lite lagomt tonåringsöverlägsen gentemot massinvandringen av snabbmatsställen och shoppinggallerior. Frågan är bara vad de ska göra när det man väntat på hela livet, att sluta high school, äntligen har inträffat. För Rebecca är saken klar, hon ska snart börja jobba (sommar- eller permanent får man aldrig riktigt klart för sig) och vill att hon och Enid ska hyra en lägenhet tillsammans.

Enid är från början med på den planen men känner sig så småningom mer och mer osäker på vad hon egentligen vill och vart hon är på väg. En del i denna förändring står Seymour för. Mannen som hon och Rebecca till en början utsatte för ett grymt skämt men som Enid efter hand tar sig an mer och mer. En totalt inbunden skivnörd som enbart kan umgås med andra skivnördar och bli upphetsad över ovanliga ragtime-78-varvare i mint condition. Han är helt enkelt en extremt mycket töntigare upplaga av Rob Gordon i High Fidelity.

Till en början blir jag inte helt klar över vändningen som Ghost World går igenom och det är nästan att jag ser den först i backspegeln. Till en början är nämligen filmen som bygger på Daniel Clowes seriebok en nästintill ren ironisk komedi, framförallt kryddad av de två tjejernas bitska iakttagelser av världen och alla de människor som nöjer sig med Nikeskor och Big Macs för att bli nöjda med livet samt deras försök (som jag ser det i alla fall) att istället hitta det särskilda och äkta på stadens gator.

Men utan att man riktigt blev klar över hur det gick till förändras Ghost World till att bli ett existentiellt drama som centrerar sig kring Thora Birchs Enid. Inledningsvis framträder hon som självsäker och kaxig, i alla fall självsäker i den meningen att hon helt klart vet vart hon inte vill vara på väg. Utan att skämmas för sig rotar hon igenom andras post för att ta reda på den information som hon tycker att hon behöver, hon driver med sin typiskt bohemiska konstlärarinna och hennes förhållande till Rebecca tycks tryggt och självklart.

Allt eftersom börjar hon emellertid avlägsna sig från detta trygga och hamnar istället i något slags vacuum där hon inte riktigt vet vart hon ska ta vägen. En första antydan om att hon och Rebecca inte står på lika god fot som förr kommer ganska tidigt: kompisen tycker att de ska se yuppieartade ut när de letar efter lägenhet för att framstå som mer vuxna och pålitliga varvid Enid prompt går hem och färgar håret grönt. Kanske var det bara den gemensamma avskyn för high school-världen som höll dem samman?

Möjligen skulle man kunna se detta faktum som ytterligare markerat av att rollen som Rebecca spelas av Scarlett Johansson. Nog för att man försökt fula ned henne och nog för att detta var två år innan Lost in Translation men kom igen, det är Scarlett! Det känns väldigt osannolikt att en tjej av hennes utseendekaliber skulle vara kompis med Thora Birchs säregna Enid i den brutala hackordning som är high school. Tjejerna har dock en bra kemi mellan sig, både när de kommer överens och när de inte gör det.

I sammanhanget måste Steve Buscemi som Seymour också nämnas, detta kan mycket väl vara den mest avslappnade roll jag någonsin sett honom i. Han är otroligt bra som en väldigt vanlig och i grund och botten väldigt snäll man. Vilket dock inte hindrar att han bär på en hel del demoner som kanske inte alltid är så lätta att handskas med.

Jag ville verkligen gilla Ghost World men tyvärr blev jag aldrig riktigt engagerad i Enids vilsenhet. Jag skäms lite för att erkänna det, men så länge filmen var mer av en ren komedi gick den ned alldeles utmärkt men de existentiella elementen fastnade tyvärr i halsen en smula. Trots bra skådespelarinsatser från alla inblandade, ett strongt manus som lyckades överraska en hel del och lika eviga som oundvikliga frågeställningar blev det här inte min film.

16 reaktioner till “Ghost World (2001)”

  1. Jag minns att jag blev väldigt positivt överraskad av denna, men det är också en anledning till att jag drar mig för att se om den. Är rädd att den inte alls ska kännas lika bra. Men jag tror att jag främst gillade karaktärerna så mycket att de gav den största behållningen tillsammans med en rätt speciell atmosfär.

  2. Det är just den där glidningen som är ett av skälen till att jag gillar filmen. För så där kan det ju verkligen vara med vänner, framför allt i den åldern, att plötsligt är man bara främlingar för varandra.

    Apropå det där med Scarlett så uppfattade jag inte alls henne som snygg när jag såg filmen första gången. Jag tyckte hon var helt okarismatisk och tråkig, och kom knappt ihåg henne efter filmen. Och visst hon är bra i Lost in Translation, men i ärlighetens namn tycker jag inte att hon är en särskilt spännande skådis nu heller, hehe …

  3. @BRC: Kan hålla med, just när det blir det där lite oväntat positiva är risken överhängande att man inte alls blir lika glad i filmen om man ser om den. Karaktärerna gav filmen absolut en speciell karaktär, det kan jag hålla med om.

    @Sara: Jag tror glidningen blev problematisk för min del, för när det börjar bli lite allvarligt skulle man nog behöva identifiera sig lite mer med Enid än vad jag kunde göra. Humor är mer överbryggande eller allmängiltigt, om du förstår vad jag menar.

    När det gäller Scarlett är väl risken väldigt stor att man sitter fast i hur hon ser ut nu och har sett ut de senaste åren — jag tillhör dem som tycker att hon är fantastiskt snygg. Sedan ska jag väl ärligt säga att jag aldrig funderat över om hon känns ”spännande” eller inte. 😉

  4. Jag har inte sett den här men det är tydligt att jag missat nåt. Jag vet inte vad men NÅT känns det som 🙂

  5. @Fiffi: Testa på du, jag tyckte absolut inte att den var dålig bara ingen jättehit för min del. Men jag tycks vara rätt ensam om den åsikten…

  6. Jag såg fram mot filmen men blev lite besviken när jag såg den, den kändes ganska oengagerad men som jag skrev över hos Sara jag kanske inte var på rätt humör?

  7. @filmitch: Det kanske var där problemet låg för oss bägge två — jag hade också en del förväntningar på den här.

  8. En film jag inte har sett, men som jag är intresserad av att se. Framförallt temat och den nördiga (vad jag har förstått i alla fall) framtoningen som lär passa mig perfekt. Nu vet jag inte om man kan ranka de kvinnliga huvudkaraktärerna som nördar (har fått den känslan i all fall), men i så fall känns det trevlig att kvinnliga sådana får lite speltid i filmer. Brukar annars bli för mycket fokus på den manliga nörden inom film/serier, men vad vet jag. Det kanske finns en mycket större andel manliga än kvinnliga nördar?

  9. @Martin: Nördfaktorn känns som ett vanligare manligt karaktärsdrag än ett kvinnligt, men det är kanske för att den ursprungliga nörden var någon som var intresserad av typ naturvetenskap, teknik, datorer, schack och sci-fi och det är vanligare att män/killar är det?

    Däremot vet jag inte om jag skulle kalla Enid och Rebecca för nördiga karaktärer, de är mer bara ”speciella” (quirky, weird, cooky, vet inte vad det finns för engelskt uttryck för vad de skulle kallats i high school-hierarkin).

    Men jag tror att du nog skulle kunna gilla Ghost World.

  10. Ok, då förstår jag kring filmen.

    Och i och med att det är ett vanligare fenomen hos män blir det säkerligen också mer accepterat. Men finns det inte någon tidning (Bang kanske?) som är inriktad mot kvinnliga nördar?

  11. Mm, Bang hette den visst.
    http://www.bang.se/

    Kom på nu att tidningen inte specifikt handlar om ”kvinnliga nördar”, utan det var just ett temanummer för en tid sedan som tog upp detta fenomen som har fått en viss medieskugga över sig.

    Anledningen till varför jag känner till detta kalaset var för att jag vandrade runt i en sådan där stor Pressbyrå med ”alla” tidningar i hyllorna och letade efter något trevligt att läsa på tåget. Då snappade jag upp den här tidningen utifrån dess layout som jag verkade vara intressant, men när jag sedan läste var den handlade om insåg jag snabbt att jag var fel målgrupp. Jag fick förlita mig på mina tidningar Fokus och Filter hädanefter istället 🙂

  12. @Martin: Haha, du borde väl egentligen vara helt _rätt_ målgrupp för Bang? 😀 Att frälsa de redan frälsta borde ju inte vara någon större utmaning.

  13. Fast är det inte egentligen det idologiska texter och debattartiklar går ut på i slutändan? Att fräsla de redan frälsta? 😉 –

    Tyvärr har ju uttalad feminism i den offentliga debatten blivit något främst för vissa kvinnor och några män. En intressant anekdot var när jag och min syster var och lyssnade lite på en politikerdebatt på ett torg i Malmö innan valet förra året. Då kom det fram en aktivist (eller vad man du kallar det) från F! och lämnande fram ett flygblad till oss. Det intressanta i kråksången är att personen ifråga lämnade fram den till min syster och knappast tittade åt mitt håll, trots att vi stod precis bredvid varandra. Och då frågade jag min syster retoriskt om inte syftet med feminism var att både män och kvinnor skulle vara med på tåget? Detta tillvägagångsätt från flygbladsutdelaren tydde inte på detta 😉

  14. @Martin: Haha, jag tror inte du ser det minsta suspekt ut.

    Särartstänkande är inte särskilt tilltalande i vilket sammanhang det än uppträder.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: