Panic Room (2002)

Du sitter mitt i en kostsam vårdnadstvist och vill ge dina barn det bästa du kan erbjuda. På din budget är det inte särskilt mycket. Sådan tur då, att du jobbar på ett säkerhetsföretag som bland annat installerar säkra rum och kassaskåp och därmed kan tjäna stora pengar på att sälja dina kunskaper dyrt. Ännu bättre är det ju om du kan vara med på plats och se så att allt går rätt till.

Tyvärr råkar det vara så att din nuvarande ”arbetsgivare” är rätt korkad och har taskig agressionshämning. Han har plockat med sig en vilt främmande Raoul (utrustad med både skidmask och vapen) till ert jobb och till råga på eländet är det förmodade tomma huset befolkat. Ni försöker ta itu med det hela lugnt och organiserat men invånarna vägrar att samarbeta och låser in sig i det panic room som huset är utrustat med. Haken är bara att det är där kassaskåpet också finns.

Till en början är jag nästan lite avogt inställd till Panic Room. Jag har sett den förut och tycker det känns lite vant och tråkigt. Jag börjar störa mig på saker. Vad är grejen med förtexterna; snygga, visst, men vad har de med filmen att göra? Måste Jodi Foster ha en sådan mörk röst? Hur kommer det sig att jag inte kommer ihåg att Kirsten Stewart är långt ifrån den vampyrdräglande bleka skönhet som idag pryder vita duken? Och varför måste Forest Whitaker alltid vara killen med ett samvete? Men visst, jag hänger kvar ett tag till och hux flux, utan att jag riktigt märkt hur det ligger till, sitter jag en halvmeter ovanför soffan i andlös spänning.

David Fincher har skapat en tajt film, trots att kameraåkningar upp och ned betonar husets storlek (finns det verkligen sådana enorma kåkar på Manhattan och vem förutom de rikaste astronauterna har råd med dem?!) lyckas han, ofta genom ljud och ljus, framkalla en klaustrofobisk känsla. Han jobbar ganska strikt utifrån de tre klassiska dramaturgiska enheterna: med undantag för inledning och avslutning befinner vi oss hela tiden i ett och samma hus, om också ett rätt stort sådant, tidsaxeln håller nästan 24-mässig precision och handlingen? Tja, den är som synes inte särskilt komplicerad. Foster och Stewart är inne i rummet, bovarna vill in i rummet.

Men allt som händer och allas reaktioner känns trovärdiga, jag blir övertygad av Jared Letos rätt idiotiska och aningslösa rikemansbarnbarn som tror att det bara är att valsa in och ta för sig och att man sedan kan hoppa av när det inte passar längre. Jag tror också på att Jodi Foster verkligen är skärpt och kan komma på smarta lösningar i pressade situationer.

Panic Room är inte i närheten av Finchers bästa filmer men frågan är om det inte är just tajthet och stämning som är regissörens riktiga styrkor och sedan är det upp till manuset om det blir en Fight Club eller en Zodiac.

11 reaktioner till “Panic Room (2002)”

  1. Väl bekomme. Sedan kan man ju diskutera om filmen är så bra att den bör tillhöra cineastens ”måste se”-bibliotek…

  2. Puh ja – var ska jag börja. Panic Room har nästan utvecklats till min absoluta Fincher-favorit och då gillar jag The Game, Fight Club, Se7en och Zodiac riktigt riktigt mycket. Men Panic Room känns på något sätt så genuin i sin filmiska enkelhet, sen att Foster är med och att hela filmen antagligen är bland det snyggaste jag någonsin sett väger säkerligen också in.

    Men just att den är så pass rak och okomplicerad tycker jag är hela charmen med den, lite som när man tar på sin finkläderna och känner sig sådär oövervinnerligt snygg – så tycker jag hela Panic Room känns. Och jag älskar den känslan.

    Slutligen: så är det ju trots allt en film som är relativt underskattad (eller ouppskattad passar kanske bättre – om det är ett existerande ord?) och på sina ställen i det närmaste hånad – vilket gör att jag bara gillar den mer och mer.

    Slutligen 2: här skrev jag lite om den: http://www.plox.se/?p=721 🙂

  3. Som du säger, det är just enkelheten den vinner på. Och jag måste säga att jag tycker att den är klart bättre än Zodiac som kändes alldeles för ofokuserad och minst lika bra som The Game.

    Ska hoppa över och se vad du tyckte (mycket kan man väl anta av din kommentar ;))

  4. Bra skrivet om en bra film. jag sällar mig nog till Plox här, en enkel men bra film av Fincher. Seven, o Fight club är bättre men sen kommer nog panic room.

  5. The game tycker jag nog tillsammans med Benjamin…. är Finchers sämsta. Den var lite tramsig och lite för otrolig för min smak.

  6. The Game anser jag vara minst lika underskattad som Panic Room – vilken jäkla thriller det är! Sen att försöka att utse Finchers bästa film är ju nästan omöjligt – alla är ju så otroligt olika och fantastiska. Finns något att gilla i alla. 🙂

  7. @filmitch: Nä, där är jag nog mer på Plox sida, The Game är riktigt tajt men hade kunna bli ännu bättre om Fincher bara hade kunna hålla sig i lite stramare tyglar not slutet. Att jämföra med Benjamin… är verkligen inte rättvist.

    @Plox: Absolut, alla är olika. Men jag måste nog ändå i det avseendet ställa mig på filmitch sida och hålla på Se7en och Fight Club. Med förbehållet då att jag fortfarande inte sett det sociala nätverket.

  8. Jag gillade verkligen The Game. Det kan bero på att jag inte visste något om filmen när jag såg den. Dessutom hade jag inte hunnit tröttna på ”vändnings-filmer”. Förresten: jag gillade Zodiac också, en riktigt bra film i mina ögon. Förstår dock om andra tycker den är seg, tom, och att den inte leder nånstans. Jag håller i princip med men tyckte ändå om den. 😉

    Panic Room var helt ok men inget mer.

  9. @Jojjenito: Jag gillade också The Game — ända fram till slutet, där tyckte jag att storyn schabblades bort. Zodiac upplever jag som du säger seg och tom, men någon måste ju gilla det också 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: