The Wicker Man (2006)

Efter en våldsam olycka är motorcykelpolisen Edward Malus förvisso på benen men i övrigt inte särskilt kry. Han poppar piller som vore de Nonstop, har mardrömmar och är allmänt nervös. Trots att han alltså är långt ifrån i form åker han ändå till ön Summersisle på USA:s nordvästkust efter en bön från sin gamla fästmö som hävdar att hennes dotter är försvunnen och vill ha hjälp att hitta henne. Öns nästan uteslutande kvinnliga befolkning är inte så särdeles vänligt inställda till denne slangpratande, ironiska polis som ställer näsvisa frågor. Han i sin tur blir frustrerad över att han inte tycks få några användbara svar. Och så är det ju alla dessa bin…

Eftersom jag såg denna nyversion av The Wicker Man back to back med originalet är det naturligtvis oundvikligt att man jämför dem och det blir uteslutande till originalets fördel. Man har gjort vissa förändringar i manus, men å andra sidan kan man inte direkt säga att de tillför något. Bland annat är inledningen betydligt våldsammare (vågade man inte lita på att dagens filmpublik skulle tycka att en sketen polisutredning var tillräckligt spännande?). Och hände egentligen med den inledningsvisa planteringen av den uppenbarligen helt okända kvinnan och barnet? I andra lägen är dialogen kopierad ordagrant.

Annars kan vi, föga förvånande, konstatera att remaken i princip är kliniskt ren på sexuella eller ens ekivoka antydningar. Förutom då en hummande hänvisning till fruktbarhetsritualer och scenen där skolflickorna i kör får identifiera majstången som en fallossymbol — inget nakendansande här inte! För att fylla ut handlingen låter man istället Nicholas Cage försättas i livsfara inte mindre än två gånger, men det är inga situationer som för det hela det minsta framåt.

Och så var det ju Nicholas Cage. Inte kan man med bästa vilja i världen hävda att han kan mäta sig med Edward Woodwards sträva och bistra uppenbarelse som Neil Howie. Rent handlingsmässigt blir också Howies stålskodda ångvältande över lokalbefolkningen, utan hänsyn till traditioner eller integritet, betydligt mer begripligt än Cages Malus, vars bevekelsgrunder (och inte minst auktoritet) för att ens befinna sig på Summersisle är mer skakiga. Och även om Malus korståg efter ett tag givetvis övergår till att bli högst personligt lyckas han ändå inte göra sin gradvisa kollaps ens hälften så trovärdig som den moraliskt utmanade konstapel Howie.

Istället för att ställa stram kristendom och lössläppt hednakult mot varandra har vi här kvinnligt kontra manligt, en inte helt ologisk vändning. Men tyvärr kan inte Ellen Burstyns Sister Summersisle mäta sig med Christopher Lees Lord Summersisle (kan någon egentligen mäta sig med Christopher Lee? Skulle väl vara Ian McKellen då…) och offertråden, som man behållit intakt, blir på grund av detta rätt obalanserad. Man spelar heller inte temat fullt ut även om Malus får kalla sina motståndare för bitches några gånger. Öns få män framställs som fega och stumma (har de till och med fått tungan utskuren?) när Malus försöker få deras hjälp mot de ondskefulla kvinnorna, men det blir aldrig mer än en kort passus. Och vad betyder det egentligen att Malus blir placerad i vidjemannens huvud, snarare än dess mage/skrev?

Överhuvudtaget saknar jag stämningen från originalet, den där som först är charmig och bara lite underlig för att, undan för undan, bli fientlig och illavarslande. Angelo Badalmentis musik hjälper inte till, även här blir det en skevhet mellan voluminös orkestermusik och folktrotemat, ett tema som underströks betydligt bättre av små trudelutter om havre och råg. Scenen där personer i djurmasker tittar upp bakom en mur blir här inte alls krypande otrevlig utan mest bara knepig och löjeväckande.

The Wicker Man i uppdaterad upplaga är helt enkelt platt och rätt intetsägande. Gus Van Sants Psychokalkering skälldes för att vara meninglös men hellre då en exakt kopia av en bra film än ett halvhjärtat och blekt plagiat.

17 reaktioner till “The Wicker Man (2006)”

  1. Intressant text. Men jag hoppar nog över denna. Inte bara för att jag tror att jag inte tycker om den, men för att den känns helt ointressant.

  2. Bra skrivet. Jag har alltid varit helt ointresserad av denna. Fan, kan inte Hollywood hålla sig till att göra tattiga remakes på slashers som ändå ingen bryr sig om?

  3. @trashisking: Tack, dina egna texter är alltid så genomarbetade så det berömmet värmer lite extra 🙂 Man skulle ju kunna tycka att pressen att göra något vettigt skulle vara lite, lite större i ett sådant här fall (jämfört med typ Toolbox Murders), men icke.

    @Sara: You’re very welcome 😀

  4. Väldigt bra text! Jag har bara sett denna version av The Wicker Man and it was aaaaawful. Kanske får ta och se den gamla någon gång, som du skrev så gott om. 🙂

  5. @RJ: Tack så mycket, vad glad jag blir nu 🙂 Har du inte sett originalet kan jag verkligen rekommedera den, men den är som sagt lite speciell. Jag satt nästan i slutet och var förvånad över mig själv för att jag diggade den så stenhårt.

  6. Jahapp, då kan man glömma den då, vilket inte var helt oväntat. Eller ja, original brukar ju oftast (nästan alltid) vara bättre men ibland kan ju en remake vara sevärd även den. Cage är ju en lustig skådis. Finns känns det som om han hela tiden är på vippen att bajsa på sig.

    Badalmentis musik brukar jag gilla men det ska ju funka i sammanhanget också. Visste inte att det var han som gjort ljudspåret; blev nästan sugen på att se filmen bara för det.

    (Hmm, råkade se att bokstaven ”r” är glömd här ovan:

    ”Din e-postadress komme inte att publiceras”)

  7. @Jojjenito: Nog finns det helt ok remakes (även om den enda jag kommer på just nu är Snyders Dawn of the Dead) men inte är de många, inte. Haha, det har jag aldrig tänkt på när det gäller Cage, men när du säger det så… Fast jag tycker nog han ser med hundledsen ut än nödig.

    Ajaj, vilken miss av WordPress 🙂

  8. Tackar för fin text och tackar att du sparat in ca 2 timmar av mitt liv då jag slipper se denna film. Visst har Cage blivit sämre – gjort sämre filmval på senare år?
    Ang nyinspelningar är jag inte så känslig för dessa. Tycker nyinspelningen av Texas Chainsaw Massacer blev riktigt bra kanske framtida sida vid sida recension?
    Synders version överträffar orginalet enl. mig.

  9. @filmitch: Tack själv, roligt att du gillade den. Det känns som så i alla fall, minns fortfarande när det kändes fräscht att se honom i The Rock. Är inte säker på att det är filmvalen som blivit så mycket sämre (å andra sidan — Wild at Heart vs. Ghost Rider…), han kanske bara inte är en tillräckligt bra skådis för att man inte ska tröttna på honom?

    Ang remakes: De kan ju faktiskt vara helt ok filmer men blir sällan bättre än originalen (undantag finnes, måste se TCM snart!) och då tror jag att det är svårt att se dem självständigt. Håller dock med dig om Snyder.

  10. Sådärja. Tänkte nog det.
    Och det är bara att hålla med, det här passar alldeles ypperligt in i avdelningen meningslösa nyinspelningar. Man undrar ju i sitt stilla sinne hur de liksom tänkte…”vi gör en ny version på den här, men tar bort det mesta av originalets originalitet och slänger in lite handmade Hollywood-trams…”

    Synd, för med lite god vilja och tur HADE man kanske kunnat göra en ny intressant, uppdaterad, version.
    Fast helst i England kanske….

    🙂

  11. @Steffo: Jag tror att man tänkte: ”Wicker Man… Det är ju en sådan där film folk fortfarande pratar om. Hur ska vi få maximalt antal folk att gå och se något som de tror att de känner sig sugna på med minimal insats?” Ja, exempelvis styra in lite hårdare på manligt vs kvinnligt hade ju kunnat bli något… Rent geografiskt tyckte jag dock att det funkade ganska bra med USA-kusten, men det kan ju aldrig bli lika kargt som Skottland, förstås 🙂

  12. Aaaaaah, intressant. Du såg filmerna back to back i rätt ordning, jag kommer alltså att göra tvärtom om jag ser originalet. Kan det vara så att man gillar den film man säg först bäst? Jag måste ju ta reda på det. Det får bli en impirisk filmtittarstudie av det hela 🙂

  13. Ok btb kan denna film ha svårt att hävda sig mot originalet men för mig vart det ett par år mellan tittarna samt att jag hade oerhört låga förväntningar som inte infriades. Helt ok i min bok även om björndräktsscenen blev lite märklig. Å andra sidan dras även originalet med en och annan knepig scen t.ex Britt Eklands erotiska dans

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: