The Last Castle (2001)

General Eugene Irwin är en efterlängtad fånge vid militärfängelset (kallat The Castle av fångarna) som styrs av överste Winter. Winter är full av beundran inför den nye internen och blir gruvligt besviken när Irwin, ovetandes om att denne lyssnar, talar nedsättande om Winters stridserfarenhet (han har ingen). Irwin tycks inledningsvis vara nöjd med att endast avtjäna sitt straff och återuppta kontakten med sin dotter men fängelset lider under överste Winters styre och Irwin kan omöjligt låta bli att Inspirera och Leda mannar. Snart har Irwins vistelse urartat till en viljornas kamp mellan de bägge alfahannarna — för ”no castle can have two kings”.

The Last Castle är handlingsmässigt en rätt solid actionrulle även om utgången av fajten mellan den militärparaferniliaputsande Winter och den stenhårde Irwin knappast känns särskilt andlös. Det handlar inte så mycket om Irwin kommer att gå segrande ur bataljen, man sitter kvar för att få se hur han kommer att göra det (otvetydig vinst eller mer dubbelbottnad à la A Few Good Men?). Inte heller är det någon större tveksamhet huruvida den stammande Aguilar, som precis lyckats återta en smula av sin självkänsla, kommer att utgöra en katalysator för Irwins engagemang, den cyniske vadhållaren Yates till slut kommer att hoppa på upprorståget eller fångpopulationen i slutänden kommer att göra gemensam sak.

Filmens  uppenbara militärglorifiering (ofta betonat av scorets trumpetande) känns dock en smula otrevlig även om man knappast kan påstå att den heller kommer som någon större överraskning. Winter är en militärwannabe, Irwin peppar sina mannar med att oavsett varför de är dömda till fängelsestraff kan ingen ta ifrån dem det faktum att de är Soldater. Winter ser sina fångar som jordens avskum, som bakterier i en petriskål, medan Irwin hävdar att han vill se bästa i sina soldater, få dem att ”be all they can be”. Trots detta kan man lätt se Irwin som precis lika manipulativ som Winter, bara med andra medel. För vad är egentligen militären om inte en enda stor suggestion om att man ger sitt liv för något betydelsefullt, må det sedan vara kung, fosterland eller olja?