Cable Guy (1996)

Publicerad i VästerbottensKuriren i juli 1996

Nu för tiden kan det ibland kännas svårt att överleva om man inte har tillgång till TV. Här i Sverige kan man få nöja sig med fem eller sex kanaler, ibland så få som tre. Och om man kan få abstinens efter tre kanaler kan man ju tänka sig hur det kan bli i USA där det det i princip finns ett obegränsat antal att koppla upp sig mot om man bara vet hur.

Steven har blivt utkastad av sin flickvän Robin och går som på nålar i den nya lägenheten eftersom kabelkanalerna ännu inte är installerade. Till slut kommer installatören och de kommer ganska bra överens. Dock visar det sig att ”kabelkillen” — Chip Douglas — drar lite störe växlar på den här vänskapen är vad Steven gör. Chip börjar med att förfölja Steven och invaderar till och med hans familj. Det skall visa sig att Chip kan bli Stevens bästa vän eller hans värsta fiende, det är bara att välja.

Jim Carrey kan ibland tyckas som Gud gåva till komedin. Hans första filmer var också mycket roliga men med Cable Guy har man gjort tappra försök att utvidga Carreys reportoar och det är inte helt lyckat. Den stackars kontaktsökande Chip är för tragisk för att man skall kunna skratta helhjärtat år honom, samtidigt som han skämtar alltför desperat för att att man skall ta hans tragik på allvar. Det tycks som om regissören Ben Stiller har velat efterhärma kabelTV i så stor utsträckning som möjligt, filmen är ett sammelsurium av komedi, tragedi, thriller samt ytterligare femton genrer. Men i sina briljanta stunder är Carrey fortfarande hysteriskt rolig och Broderick är inte helt oäven som den lätt förvirrade sidekicken.

Kanske det är dags att se upp för en hel generation av Cable Guys, människor vilka har haft TV:n som barnvakt och växt upp i tron att den riktiga världen är den som skildras i rutan. Personer som är övertygade om att Glamour uttolkar världens sanning och att Rederiet är Guds sändebud — hemska tanke…

Omdöme 2010:

Jag vet inte om problemet var att jag väntade mig något helt annat efter Ace Ventura och The Mask för efter ett antal omtagningar är jag beredd att benämna den som mycket bra. Blandningen av genrer är en av dess styrkor och Cable Guy är definitivt den svartaste av Ben Stillers filmer. Scenen där Jim Carrey karaokear fram “Don’t you want somebody to love” är fantastisk i all sin tragik. Helt klart värd ytterligare minst ett betygssteg. ”Prison rules, eh…”

15 reaktioner till “Cable Guy (1996)”

  1. Riktigt underhållande komedi. Bra att han inte upprepade sig från Ace Ventura som är en riktigt dålig film. Den här däremot är helt klart godkänd.

  2. Minns att jag såg denna på bio. Men filmen i sig minns jag inte mycket av, förutom något om en stor parabol eller vad det nu var…

  3. Ace är jätterolig 😀 Cable Guy tyckte jag däremot var sådär men det är länge sen jag såg den.

  4. Jag minns också att jag var besviken när jag såg Cable Guy efter Jims gappflabb/flams komedier. Nu med lite tid vatten under broarna inser man ju att det rör sig om ett underskattat lite mästerverk. Finns ju definitivt en mörk botten som berör. Jag tycker verkligen man känner med Carreys karaktär som till varje pris vill ha en vän. Som tonåring tyckte jag bara han var jobbig. Man får perspektiv.

  5. @Fiffi: Nä, tror det väl hänger ihop både med ålder och förväntningar. Efter Ace och Mask hade man ju förväntat sig något helt annat, som sagt. Och den svarta humorn kanske man har lättare att uppskatta som lite äldre (och visare? :))

  6. Blir uppriktigt sagt förvånad över att Ben Stiller regisserat en så bra film, hade helt missat det (berodde väl på att han antagligen var rätt okänd som komiker när den gjordes) för i jämförelse med ex. Zoolander så är den ju ett mästerverk.

  7. @Joel: Nog tycker jag att det finns poänger i både Zoolander och Tropic Thunder (även om de helt klart ligger i det dumroliga fältet), men den här är flera snäpp vassare. Kan det vara Judd Apatows välgörande inflytande på manuset?

  8. @D R-L: Men det är ju just därför den är så rolig 😀 Men visst, jag förstår definitivt att den inte tilltalar alla…

  9. Jag gillar inte alls Carrey när han är som mest hysterisk, vilket han var rätt ofta på 90-talet. Men den här verkar ju faktiskt bra. Ska ses! 🙂

  10. @Pladd: Du menar alltså att du lyckats missa denna höjdare?! Lyckis dig som har den kvar 🙂 Ska bli intressant att se vad du tycker när du väl tar dig an den.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: