C.D. Bales är smart, charmig och brandman. Det enda som står i hans väg för att approchera den vackra astronomen Roxanne är hans stora näsa. Hon, som gärna vill ha en kille som är smart OCH snygg, fastnar istället för Chris, vilken i själva verket är både korkad och ytlig (C.D. frågar vad han kände när han såg Roxanne för första gången: ”He, he, horny…”). C.D. försöker lösa situationen genom att hjälpa Chris att skriva glödande kärleksbrev som garanterat ska få Roxanne på fall.
Antingen är den något särskilt med i alla fall vissa romcoms från 80-talet eller också var jag helt enkelt mer mottaglig (mindre cynisk) för den typen av budskap när det begav sig. I likhet med When Harry Met Sally är Roxanne en sådan där film som man kan slötitta på i pincip hur många gånger som helst och ändå få en varm känsla i magen när allt föga förvånande löser sig till den bästa för alla inblandade. Roxanne är en riktigt smart remake på Cyrano de Bergerac och Steve Martin har lyckats skapa en fantastiskt sympatisk karaktär i C.D. 80-talets slut representarer också hans kanske sista riktigt starka period som skådis.
Dessutom är Roxanne en av de där skamlösa hyllningsfilmerna till den amerikanska småstaden (som i den här fallet egentligen var kanadensisk; Nelson i British Columbia) som faktiskt fungerar. Jag vill bo i en stad där alla har ett eget hus även om man är singel, där alla ses på fiket, där den inkompetenta frivilla brandkåren är det stående skämtet och där en nyinflyttad akademiker är årets nyhet.
Rörliga bilder och tryckta ord 
Steve Martin var bra under den här perioden då han
Steve Martin var bra under den här perioden då han även gjorde Planes, Traines ….. pricis som fallet med Harry&Sally kan man se Roxanne om o om finns en del filmer av det slaget, 1:a Indiana Jones o T2 är två andra filmer jag liksom bara fastnar i om de råkar vara på TV:n.
Vill vi inte alla bo i en sån där sagostad;)
ska inte skriva kommentarer så tidigt på morgonen 😦 precis heter det o första kommentaren bara råkade skickas
Det här var inte igår. Det är ju en jättemysig liten film!
Mycket lyckad komedi, absolut.
Håller helt med om det amerikanska småstadsfenomenet på film!
Och om att 80-talets myskomedier verkligen kunde underhålla sådär enkelt och okomplicerat…
Och förresten Trains, Plains…är en av mina absoluta favvokomedier från den eran. Upplägget humor och familjelängtan sitter som en smäck hos mig…som av en tillfällighet har den faktiskt beställts från nätet bara för en vecka sedan! 🙂
Känns det inte som att den här går på svensk tv väldigt ofta? Speciellt på TV4:s kanaler.
Men en väldigt mysig film. Roligast är när han går igenom alla nässkämten. Och sen är Daryl Hannah naken inte helt fel heller. Hon gör den rollen bra.
Åh, jag vet inte hur många gånger jag såg den här filmen! Vi hade den på video.
@filmitch och Steffo: Måste nog svara med mnjae sådär, på Trains… Inte min film helt enkelt.
@Pladd: Jo, det här är en av de där filmerna som går varvet runt åtminstone en gång om året, vad det känns som. Jag fastnade väl mer för nässkämten än Daryl Hannah om vi säger så 😉 Men en klart godkänd insats från henne också.