The Poison Belt: Being an Account of Another Amazing Adventure of Professor Challenger är Arthur Conan Doyles andra berättelse om professor Challenger och hans muntra män.

Detta är en ganska intressant långnovell (eller kortbok om man så vill) där Conan Doyle går samma väg som H.G. Welles i fråga om den mänskliga rasens överlevnad. Men eftersom det den här gången inte finns några marsianer att slåss (bara ett illasinnat ”giftbälte” uppe i himlaetern) emot blir det istället en skildring av överväganden inför den egna dödligheten och en minutiös rapport av en dödsprocess.

Just denna del av boken var väl kanske inte alltför upphetsande, däremot gillade jag skarpt när huvudpersonerna åker runt i ett i princip övergivet London, beskrivande scener som skulle kunna vara tagna ur vilken katastrofrulle som helst. Enligt min mening fegar Conan Doyle dock ur mot slutet, mer än så säger jag inte…

Professor Challengers totala övertygelse om att världen går att förklara vetenskapligt och rationellt antyder också att denna berättelse publicerades innan Conan Doyle grävde sig ned allt för djupt i den spiritualism han senare skulle komma att förfäkta. Annars är The Poison Belt ett bra tidsdokument över någon slags optimal brittiskhet med journalisten Malones nyfikenhet, äventyraren Roxtons djärvhet och mod samt Challengers rationalitet. Tidsandan märks också inte minst i ett par, i sammanhanget fullt naturliga, men för moderna öron hårresande rasistiska uttalanden.

Librivoxkvalitet: Boken är mycket bra inläst av en och samma person och håller bra ljudkvalitet.

Annonser